Ett visst svart vatten | A certain black water

Kaffebönan är en av våra käraste bönor som vi rostar, mal och tillreder vårt kaffe av. Idag är kaffe något självklart både till vardag och till fest, men det var först omkring år 1600 som de flesta européer hörde talas om det nya ordet ”kaffe”. Namnet lär ha kommit från arabiskans ”qahwa” och associeras med en provins i Etiopien kallad Kaffa där kaffebusken växte vilt.

Kaffet nådde de europeiska hoven omkring renässansen men det var först på 1600-talet som kaffet fick sitt stora genombrott i den europeiska kulturen. 1683 drog sig turkarna tillbaka från sin belägring av Wien och efterlämnade flera hundra säckar kaffe. Stadsborna sägs ha fått smak på drycken och så påbörjades uppkomsten av kaffehus. Under 1700-talet blev kaffehusen i Europa en intellektuell mötesplats och fristad från myndigheternas inblandning och kontrollen av kaffehusen var till en början mycket slapphänt. Efter som kaffebönan var en mycket dyrbar produkt, ledde detta till flera förbudsperioder under 17- och 1800-talen, vilket stötte på hårt motstånd inte minst från borgarståndet som var bland de största konsumenterna vid denna tid. Det senaste förbudet i Sverige kom 1822-23.

I början av 1700-talet kom kaffedrickandet att spridas i Europa och i Frankrike med turkiska förtecken. Den kände resenären Jean de la Roque (1661 – 1743) skriver i sina skildringar att hans egen far skall ha återkommit från en resa till Levanten 1644 med ”inte bara kaffebönor utan också de pjäser och tillbehör, som han innehade för eget bruk i Turkiet [och som] då var en stor kuriositet i Frankrike…”. Unge de la Roque gjorde i början av 1700-talet två mycket uppmärksammade reseskildringar om ”Lyckliga Arabien” utifrån Godefroy de la Merveilles berättelser, vilken reste på uppdrag av ett handelskompani i Saint-Malo i avsikt att starta direktimport till Frankrike av kaffe från Mocka.

Kaffet serverades starkt sötat – café turc - och i de förnämsta kretsarna blev det modernt med en orientalisk look. Kläder, smycken, inredning, ja allt fick en österländsk prägel, som van Loos målning visar. Folk av börd lät sig serveras av svarta pager och betjänter, som var utstyrda i orientaliska dräkter. I många slottsparker uppfördes små turkiska kaffetempel – kiosque de turque – och salarna byggdes om till exotiska miljöer, som skulle påminna om romantiska gemak i den turkiske sultanens palats.

CAFÈ Á LA POMPADOUR
I 1700-talets Frankrike en mycket populär drink som sedermera introducerades över hela Europa. Smält 15 gram mörk choklad med 3 cl grädde. Blanda i 10 cl nygjort kaffe och häll blandningen i en stor kopp. Krydda försiktigt med kanel, muskot och – eller – kardemumma.

Kaffets popularitet växte lavinartat i Europa under 1700- talets början och 1720 fanns bara i Paris 380 kaféer. Kafévärdarna - maitres distillateurs - som det franska uttrycket avslöjar sysslade också med att tillverka och tillhandahålla allehanda drycker, från lemonader till likörer och ren sprit. På Ludvigs XV:s tid hade antalet kaféer i den franska huvudstaden ökat till omkring 600.

Den originelle holländske läkaren Cornelius Bontekoe (1647 -1685), som blivit livmedikus hos kurfursten av Brandenburg, den blivande kungen av Preussen, Fredrik I (1657 -1713) ordinerade kaffe liksom thé mot praktiskt taget alla sjukdomar. Men det var som sällskaps dryck kaffet vann terräng. Trots de många kaffehusen i Hamburg och Leipzig var det i första hand hemma som det tyska borgerskapet drack sitt kaffe. Man drack gärna kaffe i eleganta porslinskoppar (gärna av märket Meissen) och den traditionella tyska morgonsoppan ersattes på många håll av kaffe. På sina håll kunde man tala om ren hysteri och de småborgerliga kafferepen fick namnet ”Kaffeflatch”. Det var nu barockmusikens mästare Johan Sebastian Bach (1685-1750) fann för gott att göra ett inlägg i debatten med sin välkända kaffekantat nr 211 (1732).

 

TYSK KAFFEDRINK
Vispa ihop fem äggulor och 250 gram socker och häll smeten i en kastrull tillsammans med ½ liter starkt hett kaffe. Hetta upp blandningen och vispa under tiden, servera omedelbart i uppvärmda glas.

Kaffet kom till Amerika med de första immigranterna. Man vet att kaffet kom till New York, eller New Amsterdam som staden hette på den tiden, år 1668. Det dracks med tillsats av socker, honung och kanel. De första amerikanska kaffehusen brukar beskrivas som en kombination av taverna och värdshus där det i regel var kvinnor som fungerade som värdar. I Amerika spelade kvinnorna en betydligt större roll i det sociala och ekonomiska livet än i Europa. Ett av stadens första kaffehus öppnades av John Hutchin 1792, The King´s Arms.
I reseskildringar från början av 1800-talet omnämns ofta kaffe. Det sägs att kaffe skulle vara ” hot, black and strong enough to walk by itself.”

TRADERS VIC´S COFFEE GROG
En matsked smör (!), en bit citronskal, en bit apelsinskal, 4 cl Puerto Rico rom och 3 matskedar grädde rörs ihop i en uppvärmd kopp som sedan fulls upp med mycket hett kaffe. Rör om innan drycken serveras.

 

Av Laila Durán & Anna Löfgren
Källor: Wikipedia, Kaffeboken, Lars Elgklou.

 


 

The coffee bean is our most precious bean and we roast it, grind it and prepare our coffee of it. Today coffee is something obvious both for everyday and celebrations, but it wasn’t until round year 1600 as most of the Europeans had heard about the new word “coffee”. The English word coffee is believed to be derived from the name of the place from which coffee originated, Kaffa in Ethiopia. Coffee’s Arabic name “qahwa” was borrowed by Ottoman Turkish as “kahvé”, which in turn was borrowed into Italian as “caffè”. The word coffee itself came into use in the last decade of the 16th century.

The coffee came to the European courts around the renaissance, but it was first in the 17th century it got it’s break-through in the European culture. 1683 when the Turks withdrew from their siege of Vienna and left behind hundreds of sacks of coffee. The citizens is said to have gotten a taste for the drink and so the coffee houses originated. During the 18th century the European coffee houses became an intellectual meeting place and a refuge from the authorities interferences, while at this time the control of the coffee houses was rather loose. As the coffee bean was rather expensive, it led to several prohibitions during the 18th and 19th centuries, which was met with resistance from the burgers who was one of the biggest consumers of coffee at this time.

The coffee drinking wasn’t spread to Europe until the beginning of the 18th century and in France it came with Turkish signature. The famous traveller Jean de la Roque (1661-1745) is writing in his descriptions that his own father is said to have returned from a journey to the Levant 1745 with ”not only some coffee but also the little moveables and equipage which he kept for his own use in Turkey [and which] passed then for a real curiosity in France...”. Young de la Roque made in the beginning of the 18th century some very noticeable travel books about “Happy Arabia” from Godefroy de la Merveilles narratives about the journeys which he made at the request of a trade company in Saint-Malo with the intention to start a direct import of coffee from Mocka to France.

The coffee was served heavy sweetened – café Turk - and in the aristocratic circles it became modern with an oriental look. Clothes, jewellery, interior, yes everything got an oriental impression, as van Loos painting shows. People of higher nobility was served by black pages and servants, who were dressed in oriental dresses. In many gardens small Turkish coffee temples – kiosque de torque – were built and the halls were rebuilt to exotic environment, to remind of the romantic apartments in the Turkish sultans palace.

CAFÉ A LA POMPADOUR
In 18th century France Café a la Pompadour was a very popular drink which later was introduced over whole of Europe.
Melt 15gr dark chocolate with 3cl cream. Mix in 10cl newly made coffee and poor the mixture in a big cup. Flavour gently with cinnamon, nutmeg and – or – cardamom.

The popularity of coffee grow like wildfire in Europe during the beginning of the18th century and 1720 only in Paris there where 380 coffee houses. The owner of the coffeehouses – maitres distillateurs – as the French expression expose, was also occupied by manufacturing and supplying all sorts of drinks, from lemonade to liqueur and pure alcohol. In Louis XV’s time the amount of coffee shops in the French capital had increased to about 600.

Cornelius Bontekoe (1647-1685), the eccentric Dutch doctor, who  became physician at the elector of Brandenburg, the future king of Prussia to be, Fredrik I (1657-1713), prescribed coffee as well as tea against nearly every diseases. But it was as a social drink the coffee gained ground. Even thou there were a lot of coffeehouses in Hamburg and Leipzig it was primarily at home the German burghers drank their coffee. They preferred to drink their coffee in elegant porcelain cups and the traditional German morning soup were in many places superseded by coffee. Elsewhere you could talk about pure hysteria and the small burghers coffee parties was named “Kaffeflatch”. It was now the master of baroque music Johan Sebastian Bach (1685-1750) thought it best to put a contribution to the debate with his famous Coffee cantata number 211 (1732).

GERMAN COFFEE DRINK
Whip 5 yolks with 250gr of sugar and pour the mixture into a saucepan together with ½L strong hot coffee. Heat the mixture and whip all the time, serve immediately in warmed-up glasses.

The coffee came to America with the first immigrants. It is known that the coffee came to New York, or New Amsterdam as the city was called at that time, in the year 1668. The common way to drink it was with sugar, honey and cinnamon. The first American coffee houses is usually described as a combination of a tavern and an inn where it generally was women who acted as hosts. In America the women played a considerable higher part in the social and economic life than in Europe. One of New Amsterdam’s first coffee houses was opened by John Hutchin in 1792, The King’s Arms. In travel books from the beginning of the 19th century coffee is often mentioned. It says that coffee should be “hot, black and strong enough to walk by itself.”

TRADERS VIC’S COFFEE GROG
One tablespoon of butter (!), a piece of lemon peel, a piece of orange peel, 4cl Puerto Rico rum and 3 tablespoons of cream is stirred together in a warm cup, then fill up with very hot coffee. Stir before the drink is served.

By Laila Durán & Anna Löfgren

Bibliography: Wikipedia, Kaffeboken by Lars Elgklou.

Inställningar för cookies
Vår webbsida använder cookies för att hemsidan och våra tjänster ska fungera som de ska. Cookies hjälper oss att förbättra användarvänligheten för dig som besökare, och därför är vissa cookies nödvändiga för att webbsidan ska vara fullt fungerande. Nedan kan du läsa mer om våra cookies och vilka som är valbara.
Inställningar för samtycke
Inställningar för samtycke
Nödvändiga cookies
Dessa cookies används då våra besökare använder en funktion på vår webbplats och är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera fullt ut. Dessa cookies kan därför inte stängas av. Cookies används exempelvis då du fyller i ett formulär eller skapar ett konto och lagrar ingen personlig identifierbar information.
Prestanda cookies
Denna typ av cookie hjälper oss att följa antal besök på vår webbsida och hur våra användare hittade till oss. Vi använder cookies till att mäta och analysera för att exempelvis kunna förbättra användarvänligheten på vår webbplats. Vi kan med hjälp av våra insamlade cookies analysera hur användaren navigerar på webbplatsen, och ta bort irrelevanta sidor och information för att skapa ett så användbart material för våra kunder som möjligt. Den information som vi sparar är exempelvis vilka produktsidor som du besöker.
Marknadsföring
Dessa cookies används för att kunna analysera hur vi kan marknadsföra våra produkter och tjänster. Insamlingen av cookies kan exempelvis hjälpa oss att anpassa annonser till våra besökare baserat på dess tidigare användning av våra tjänster.