En blommande handel från öst.

Text av Laila Duran.

Charmen med de storblommiga tygerna från Indien är att de ofta är överdådigt dekorerade med både fantasiblommor och realistiska inslag från den lokala floran och faunan. När de första skeppen med målade tyger kom till Europa i början av 1600-talet var det från den Indiska Coromandelkusten i öst. Nederländska Ostindiska Kompaniet, VOC, som bildades 1602 och som anses vara Europas första offentliga aktiebolag, fraktade mellan 1602 och 1796, 2,5 miljoner ton varor till Holland. Amsterdam som då var en av Europas största hamnstäder hade en rik över- och övremedel-klass där alla ville visa sitt välstånd med att både inreda sina hem och klä sig i de färgrika målade "Chintz" tygerna. De intensiva färgerna och de exotiska mönstren väckte ett enormt begär som sent skulle komma att mättas.

Ordet "chintz kommer från det indiska "chint" som betyder sprinkla eller måla. I Sverige kallar vi dessa tryckta och målade tyger för "kattun", något som tros komma från det engelska ordet "cotton". 

Tygernas popularitet spred sig snabbt och under 1700-talet bestod nära 75% av hela Indiens export av målade bomull och sidentyger. Indierna inte bara målade och tryckte sina egna traditionella mönster, med ökad efterfråga, anpassades mönstren och färgsättningen till den europeiska smaken. Därmed får vi en ny design med fler naturalistiska europeiska blommor som pioner, nejlikor, blåklint och rosor.

I takt med att efterfrågan på kattuner ökar, börjar tygproducenter runt om i Europa göra egna försök att trycka liknande mönster. Det var lättare sagt än gjort. Färgerna blev bleka i jämförelse, de gick inte att fixera och den inhemskt vävda bomullen var mycket grövre än den från Indien. Det skulle gå ända till mitten på 1700-talet innan den europeiska chintzen/kattunet kunde mäta sig i kvalité (om inte i konstnärlighet) med den indiska. Så från att ha varit statussymbol för de allra rikaste vid 1600-talets början, blir de blommiga kattunerna såsmåningom något som alla kan bära.

Bilderna ovan är från Museum of Friesland in Leeuwarden och utställningen Cotton in bloom som visades 2017. Detta är exempel på de tidiga handmålade indiska mönstren. Blommorna är stora, färgerna mustiga och efter som allt målades för hand, antingen det var färg direkt på tyget eller vax/reservage för infärgning hittar vi inte de rapporter (upprepningar i mönstret) som vi är vana vid idag. En annan sak som skiljer dessa tyger är att bottenfärgen ofta är i lika kraftfull i färgen som blommorna.

Mönstret HOLLANDIA som är nytt i kollektionen är det andra mönstret efter DALSROA som tillhör denna tidiga tradition. Tygerna kom med skepp till skandinaviska kuststäder och fick därmed snabbt spridning. Vi kan se på blommorna att tyget från början varit en europeisk produkt, pion och rosor med mindre sippa och klintliknade blommor och förhållandevis korta löv på kvistarna. Om ni ser 1700-tals blommönster där de yttre kronbladen och alla löven är långa och spetsiga kommer mönstret troligen från Indien. Detta var och är, en del av Indiens mönstertradition som fortfarande älskas och används av människor i alla åldrar idag.

När produktionen av kattuner tog fart i Europa i mitten av 1700-talet ändrades mönstren. Här ville vi ha blommor på vit eller ljus botten. Ofta kopierades de vävda blommiga (broscherade) sidentygerna, men med tiden flyttade duktiga tryckare, flera från Holland, till Sverige och kom att utveckla en mönsterskatt som vi nu anser typisk nordisk.

1722 kom holländaren Jan de Broen med familj till Stockholm och startade Sveriges första kattuntryckeri. Detta kan man läsa mer om i Ingegerd Henchens bok Kattuntryck, svenskt tygtryck 1720-1850.